Trädplantering har ibland kritiserats som klimatkompensationsmekanism med argumentet att klimatnyttan inte kan garanteras på längre sikt än några decennier. Samtidigt har utsläpp från geologiskt lagrat fossilt material en varaktighet i atmosfären på årtusenden. Utsläpp från fossila källor bidrar alltså till växthuseffekten längre än vad de naturliga klimatlösningarna kan säkerställas agera kolsänka och därmed binda koldioxid.

Naturliga lösningar för negativa utsläpp

Det är rätt att planterade träd inte kan agera som permanent kolsänka och givet ett tillräckligt långt tidsperspektiv kommer klimatnyttan med högsta sannolikhet att omvändas. Tidsperspektivet är centralt. Ett enskilt träd binder koldioxid genom fotosyntesen när det växer under årtionden baserat på art och klimatzon, träd i tropikerna binder betydligt snabbare koldioxid än träd i de nordligare breddgraderna till exempel. Mest effektiv är potentialen i de tropiska och subtropiska regionerna medan trädplantering på norra halvklotet har begränsad potential och effektivitet på grund av biofysiska samband samt motverkande effekter av albedoeffekten. När det enskilda trädet avverkas och slutligen förmultnar eller eldas upp återgår kolet som luftburna koldioxidmolekyler.

Men syftet med ett trädplanteringsprojekt är inte att plantera enstaka träd utan att skapa beskogande landskap på tidigare avskogad eller obeskogad mark som gynnar lokalsamhället och miljön. Högkvalitativa trädplanteringsprojekt syftar till att trädplanteringen görs på ett så bra sätt som möjligt, att rätt träd planteras på rätt plats och att träden gör största möjliga nytta för människa och natur. Exempelvis genom samplantering med jordbruksgrödor i så kallade agroforestrysystem eller för att generera virke som inkomstkälla. Grundprincipen är att träden, som successivt beskärs, avverkas och planteras om, gör mer nytta för projektdeltagarna genom de ekosystemtjänster de levererar som kolsänka än de gör avverkade. Erfarenheterna från de trädplanteringsprojekt som ZeroMission arbetar med är att träden står kvar, trots att kontrakten med de deltagande småbrukarna är över.

Kan fossilt kol kompenseras med biogena upptag

Men kan geologiskt lagrat kol från den långa kolcykeln klimatkompenseras genom trädplantering från den korta kolcykeln? Frågan ligger i begreppet ”kompensera”. Ordet kompensation kan ge intrycket av ekvivalens, att det ena ger samma eller har exakt samma egenskaper som det andra. Det kan leda vidare till slutsatsen att det inte spelar någon roll om utsläppen minskas eller om de klimatkompenseras då resultatet blir detsamma. Enligt denna tolkning på begreppet klimatkompensation blir svaret nej, trädplantering kan inte kompensera för utsläpp av fossiliserat kol då kolsänkorna är av olika slag och har olika egenskaper. Fossiliserat kol kommer stanna kvar i marken om inte människan aktivt pumpar upp det medan kol bundet i skog och mark riskerar att återgå som koldioxid till atmosfären vid oförutsägbara händelser som skogsbränder. Väl i atmosfären har koldioxidatomer utsläppta från fossila källor samma effekt som utsläpp gjorda från biogena källor.

När utsläppet väl skett och koldioxidatomerna har nått atmosfären så blir frågan en annan, hur kan man som företag på det mest effektiva sättet ta ansvar och binda gjorda utsläpp?

Naturliga klimatlösningar är enligt IPCC en av de mest effektiva och robusta metoder att motverka klimatförändringarna och samtidigt skapa och stärka ekosystemtjänster som gynnar både samhällen och biodiversitet (IPCC, Special report on climate change and land, 2019). Naturliga klimatlösningar har möjlighet att leverera över en tredjedel av de utsläppsminskningar som krävs för att stabilisera uppvärmningen väl under 2 grader på ett kostnadseffektivt sätt (Griscom et al., 2017). Trots denna potential riktas enbart cirka 2 % av klimatfinansieringen mot naturliga klimatlösningar.

Tekniska lösningar för negativa utsläpp är idag inte skalbara eller kostnadseffektiva för negativa utsläpp i den utsträckning som krävs (EASAC, 2018). I framtiden är det möjligt att dessa typer av projekt kommer att vara kostnadseffektiva, skalbara och binda en betydande del av de globala utsläppen. Men där är vi inte idag.

Trädplantering – inte ett alternativ utan komplement till drastiska utsläppsminskningar

Det är sant att fossila kolsänkor skiljer sig från kol bundet i mark och att den första och viktigaste prioriteten för ett företag är att drastiskt minska sina fossila utsläpp. Men för att klara Parisavtalets klimatmål krävs även negativa utsläpp, och att bevara den naturliga skog vi har kvar samt plantera träd på mark som tidigare blivit avskogad är en av de mest effektiva metoderna att göra det på. Här kommer klimatkompensation in som ett viktigt verktyg som företag kan tillämpa i sin klimatstrategi. Att som företag mäta och kraftigt minska utsläppen från hela värdekedjan och samtidigt finansiera naturliga klimatlösningar är en operationalisering av vad Parisavtalet och IPCC kräver att vi behöver göra på en global nivå.

Trädplantering och andra naturliga klimatlösningar kommer aldrig vara en lösning eller alternativ till utsläppsreduktioner. Men det förblir ett viktigt verktyg som finns tillgängligt idag för att ta ansvar för klimatpåverkan och samtidigt bidra till mervärden för samhällen som idag drabbas värst av klimatförändringarnas följder.

Källa; ZeroMission